Sköna Tisdag=)

Tack och lov så blev Tisdagen betydligt bättre än Måndagen, kanske rent av en riktigt bra dag. Lite stressigt imorse när jag skulle iväg i och med att jag inte hade någon cykel att trampa iväg på, så det fick bli buss och spårvagn istället och det gick ju bra de också. Dessutom var jag lite extra nervös för att VFU ledaren skulle komma idag plus att jag skulle köra ett "gymnastik till musik pass" (typ aerobic), med en 8:a och jag kände mig inte helt hundra på det.
Men väl på plats på praktiken så rullade det bara på. Jag bestämde att detta skulle bli en bra dag och då blir det ofta så. Jag träffade min VFU ledare och visade min trevliga och charmiga sida trots att jag hyste lite agg gentemot henne. Lektionen i svenska gick alldeles utmärkt och efteråt så samtalade jag med VFU ledaren samt läraren i svenska. VFU ledaren öppnade med att säga "det var så härligt att se dig där framme Freddy, du ser så trygg ut och utstrålar glädje, du måste ha jobbat mycket med ungdomar?". Amen (!) var min spontana reaktion, underbart att höra! Jag fick även med mig en hel del bra kritik och saker som jag kan vidareutveckla och som helhet var hon mycket nöjd med det hon fick se. På fredag kommer hon igen och då ska hon se mig in action i idrotten med en 9:a och en 3-4:a. De känns ganska stabilt faktiskt, idrottshallen är min hemmaplan, min arena, min borg.
"Gymnastik till musik" passet gick också alldeles utmärkt, min handledare i idrott var mäkta imponerad och alla eleverna jobbade på bra och tackade för en bra lektion efteråt, de händer ju inte varje dag kan jag säga, men när de händer så värmer de rejält! Att stå inför en 8:onde klass som kille och göra olika aerobicsövningar är inte det enklaste, töntstämpeln är ganska nära om man gör det på ett osäkert sätt med en osäker attityd. Personligen så har jag inga problem med att bjuda på mig själv och jag tycker verkligen det är roligt att stå inför gruppen och detta smittade verkligen av sig. Det blev en sån där skön avslappnad stämning där alla vågade spela ut och vara den de är utan att riskera att bli töntstämplad.
I och med att jag som lärare var den som var den största tönten av alla så blev det på nått vis okej att hänga med. Det är en sådan stämning jag skulle önska fanns på alla mina lektioner, att genom att visa på min egen glädje och tryghhet i att man faktiskt kan göra bort sig och vara lite töntig så ska också eleverna våga visa upp sina äkta egenskaper och lägga ner de här coolhetsattityden som många har men som är så lätt att genomskåda för en person utanför gruppen. Djupts snack här men det är viktiga grejer!
Viktigt är det också att ha rena kläder, därför ska jag nu ner och lägga i en ny maskin tvätt. Livet är gott att leva trots tvätt och rejäla knäsmärtor!